Den blomstertid nu kommer!

Sommaren står för dörren. Snart sjunger vi igen ”Den blomstertid nu kommer…” utan att trampa på religionsfrihetsivrarnas ömma tår. Riksdagens grundlagsutskott har gett grönt ljus för vår traditionella sommarpsalm på skolornas avslutning. Diskussionen är i full gång om morgonsamlingarna och religionens plats i det offentliga rummet. Det senaste budet är att man inte får tvinga någon att mot sin vilja delta i morgonsamlingarna. Rapporteringen om kristen tro i våra nordiska medier är ofta negativ. Man är rädd för att tron på Gud får en för framträdande plats i vårt samhälle. Förhastat drar man slutsatsen att samhället inte behöver religionsundervisning och konfessionella morgonsamlingar.
Det som man också lyfter fram i religionsdebatten är att tro och vetenskap inte går att förena. Jag lyssnade för ett par veckor sedan på professorn i matematik vid universitet i Oxford John Lennox som höll en föreläsning vid Helsingfors Universitet om vetenskap och tro. Han konstaterade att det är kyrkan och kristendomen som i många fall har banat väg för folkundervisningen och klostren på medeltiden var centra för forskning och nytänkande. Kring klostren och katedralerna har de berömda universiteten i Oxford och Cambridge vuxit fram. Jag får en känsla av att det allt mer sekulariserade samhället medvetet vill förtränga det här. Dessutom är det ju fortfarande så att den kristna missionen i utvecklingsländerna främjar läskunnigheten och arbetar för att också de som inte haft möjlighet att gå i skola skall få den möjligheten. Vad är vi rädda för? Visst är det förkastligt att man använder religionen och tron på Gud som ett slagträ för att tvinga folk att följa vissa dogmer. Klart är att det finns många exempel på att kyrkan under historiens gång på felaktiga grunder har fördömt forskare som inte hållit sig till kyrkans lära. Men det utesluter inte det faktum att kyrkan och klostren också har varit centra för bildning och kultur.
Det är vanligt att vi överreagerar på missbruk och därför finns det idag en stark beställning på att slopa allt som har med religion att göra från det offentliga rummet. Då ligger det nära till hands att vi slänger ut barnet med badvattnet. Vi börjar underminera den kristna värdegrund och den starka rättsmoral som våra nordiska samhällen bygger på. En bred religionsundervisning i skolan med konfessionella morgonsamlingar ger eleverna en sund andlig identitet och bevarar den värdegrund som vi sedan århundraden har haft i våra nordiska länder. Samtidigt lär eleverna sig att värdesätta sin egen tro och att visa respekt för elever med en annan religiös bakgrund. De flyktingar som kommer till Finland har ofta en stark gudstro, även om de inte är kristna, och de har ingen förståelse för att vi blygs för vårt religiösa arv och vår kristna tro. Låt oss frimodigt sjunga ”Den blomstertid nu kommer” och slå vakt om morgonsamlingarna!
Jag önskar er en välsignad och fin sommar! BENGT LASSUS, kyrkoherde, våren 2014
Läs mer

Efter Puls kommer SommarPuls!

Från och med 1.6 ordnas det SommarPuls-samling varje söndag kl. 15.30 (förutom sö 22.6) i Hagasalen, Vespervägen 12 A! Det kommer att bli undervisning, lovsång, bön, mission och grillning. Välkommen med, vare sig du är bekant med Puls-gudstjänsten eller ny i knutarna!  
Läs mer

Vårfest på kyrkbacken!

Hela församlingens vårfest på kyrkbacken ordnas 13.5 kl. 17 utanför Södra Haga kyrka (Vespervägen 12). Det blir servering av hotdogs, glass, kaffe och saft. Och så blir det olika programinslag! Kl. 18 blir det en gemensam samling. Ingen anmälan behövs. Välkommen! 🙂
Läs mer

Ungdomsutrymmet ”Klippan” invigs

Nu är det äntligen dags att officiellt inviga vårt nya ungdomsutrymme Klippan. Det blir något i matväg (grillning utomhus om vädret tillåter), högtidlig invigningsceremoni, undervisning, lekar, tävlingar och trevlig samvaro. Välkomna!
Kvällen övergår i ett bönedygn som pågår från fredag kl. 20 till lördag kl. 20. Vi ber för sommarens skribaläger, för vårt ungdomsarbete och för ungdomarna i Helsingfors!Vill du vara med och be så kan du boka in i lucka i vår bönekalender: http://www.24-7prayer.com/signup/0380a7
Läs mer

Församlingsvalet 2014

Vill du vara med och bestämma i Petrus församling genom att sitta med i församlingsrådet eller i gemensamma kyrkofullmäktige? Den 9.11.2014 väljs 12 kandidater till församlingsrådet och 2 till gemensamma kyrkofullmäktige.

Du kan ställa upp som kandidat om du är konfirmerad, är medlem i kyrkan, och:
  • fyller 18 år senast 9.11.2014
  • är församlingsmedlem senast 15.9.2014
  • ger ditt skriftliga samtycke att ställa upp som kandidat.
Inför valet sammanställs kandidatlistor med många kandidater. Kandidatlistan görs upp av en valmansförening, där minst tio röstberättigade församlingsmedlemmar ingår.

Jag vill ställa upp

Så här kan du bli kandidat i församlingsvalet: 1. Ställ upp på en kandidatlista i din församling. Hör dig för om kandidatlistorna och kontaktpersonerna på Petrus pastorskansli (tel. 09-2340 7100 öppet vardagar kl. 9-13), eller med de nuvarande förtroendevalda och leta efter en lista som passar dig. 2. Grunda en egen valmansförening med minst 10 personer. Om du vill grunda en valmansförening behövs minst 10 röstberättigade församlingsmedlemmar. Församlingens pastorskansli (tel. 09-2340 7100) kan ge dig de anvisningar och dokument som behövs. Du kan också printa ut och fylla i blanketterna. Du hittar dem längst ner på den här sidan.
  • De dokument som behövs för grundande av en valmansförening kan skrivas ut här (längst ner på sidan) eller hämtas från pastorskansliet (Vespervägen 12 A).
  • Antalet kandidater som kan ställas upp på en lista bestäms i relation till antalet platser i församlingens förtroendeorgan. Information om antalet ges på pastorskansliet.
  • Någon bland dem som undertecknat stiftelseurkunden utses till ombudsman för föreningen och någon annan till ersättare för ombudsmannen. Dessa personer får inte vara kandidater eller medlemmar av församlingens valnämnd. Valmansföreningens övriga grundare och undertecknare får själva vara kandidater på valmansföreningens lista.
  • Valmansföreningen bestämmer teman och mål och ger listan ett namn. Syftet med namnet är att berätta för väljarna vem som står bakom listan och vilka mål de har.
  • En kandidat kan finnas på endast en valmansförenings kandidatlista.
  • Stiftelseurkunden, ombudsmannens försäkran, och undertecknade skriftliga samtycken av alla kandidater lämnas till pastorskansliet senast 15.9.2014 klockan 16.00. Adressen är: Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors.
3. Du kan också anmäla ditt intresse för att ställa upp som kandidat genom att fylla i denna kontaktförfrågan

Höstens viktiga datum

15.9 Kandidatuppställningen avslutas. Kandidaten ska senast då vara registrerad medlem i kyrkan. Listans ombud ska senast då lämna in de officiella blanketterna till pastorskansliet. 9.11 Kandidaten ska fylla 18 år senast på valdagen. Du får rösta om du fyllt 16 år senast den här dagen. veckorna 39-41 Möjlighet att fylla i kandidattestet. 13.10 Kandidattestet öppnar för allmänheten och är öppet till valdagen. 27–31.10 Förhandsröstning ordnas 27-31.10.2014. Du kan rösta på vilket förhandsröstningsställe som helst i landet. 9.11 Den egentliga valdagen. Då kan du rösta endast i din egen församling. 2015–2018 är mandatperioden för dem som väljs till förtroendeledamöter

Officiella blanketter

Längst ner på den här sidan hittar du blanketter att skriva ut. Du kan också hämta dem på församlingens kansli (Vespervägen 12 A). Kom ihåg att följande blanketter: – stiftelseurkunden – ombudsmannens försäkran – kandidatens skriftliga samtycke skall lämnas in till pastorskansliet senast 15.9.2014 klockan 16. Vi önskar dig Guds rika välsignelse i valarbetet och i valet! Du hittar mera info om valet här på Sacrista och på Församlingsvalet 2014. Valets datum 2014
Läs mer

Förbönsmöte med Philipp Schmerold

Efter ett radikalt möte med Gud lämnade österrikaren Philipp Schmerold nynazist-rörelsen och började predika evangeliet och såg mänskor bli frälsta och helade. Han är passionerad över kraften som finns i evangeliet och ger allt han är och har till Jesus. Det är vanligt att se under, tecken och mirakler förekomma medan han predikar med en profetisk smörjelse. Han tränas just nu av Chris Overstreet, pastorn för outreach-arbetet i Bethel Church, Redding, Kalifornien, och reser själv runt i stora delar av världen. Philipp predikar i Södra Haga kyrka fre 28.2 kl. 18.
Läs mer

Tron valde mig!

Jag har alltid trott på att det finns en Gud. Som barn betydde det att jag tänkte mig en medelålders man med tjockbågade glasögon som vakade över mig någonstans bakom molnen. Jag har ingen aning om när jag första gången reflekterat över detta, men min kristna uppfostran har säkert satt sin prägel på mina tankar. När jag var 12 år gammal blev mina föräldrar aktivare inom församlingen och vi började besöka kyrkan regelbundet. Det här kombinerat med att jag gått i församlingens barnklubb gav mig tidigt en bred kunskap om kristendomen, om Gud och om Jesus. Skriftskolan kom och gick, men jag upplevde inte någon markant förändring i min tro. Jag blev student, började studera och i något skede kände jag att jag mognat till den person jag skulle vara resten av livet, att själens utveckling hade sett sina häftigaste skeden. På samma gång märkte jag att min tro utvecklats på ett liknande sätt. Jag hade bara vuxit upp, som människa och som kristen. Det kom aldrig en stund då jag skulle ha ifrågasatt Gud. Att jag alltid har trott på Gud betyder också att jag aldrig har gjort ett medvetet beslut att tro, jag har aldrig ens haft ett alternativ. Jag har inte valt tron, utan tron har valt mig.  ”Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det” (Ef 2:8). Denna övertygelse om att jag inte kan nå fram till Gud av min egen kraft bekräftas också i Johannesevangeliet 6:44: ”Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom.” Det är ungefär så det känns, att jag har blivit dragen till Guds närhet och fått bli välsignad på många sätt. För mig är tron på Gud alltså ingenting som är mysigt och trevligt, utan helt enkelt sant. Det är som att tro på att det efter vintern kommer en vår. Om jag skulle försöka övertyga mig själv om att Gud inte fanns skulle jag bara bedra mig själv. Det skulle vara som att försöka övertyga mig själv om att ett plus ett är lika med tre. Av naturen är jag väldigt nyfiken över hur världen fungerar och därför strävar jag efter en så sanningsenlig världsbild som möjligt. Hit hör matematik, fysik, ekonomi, psykologi, historia, biologi och så vidare. Det är oerhört fint att märka hur Gud har skapat världen på ett sätt som gör det möjligt att forska i den. Och att upptäcka att när man studerar djupare så pekar kunskapen i många ämnen på en skapare, på en ordning och på en mening. Värdefullare än all annan kunskap är ändå att veta varför jag finns här på jorden. I denna fråga, den viktigaste någon människa kan ställa sig själv, får jag svar i den tro som är mig given; att Gud har skapat mig till sin avbild, till att göra de verk han har förberett för mig. JAN JÄRVELÄINEN, diplomingenjör i radioteknik
Läs mer

En delad värld

Under en missionsresa till Senegal för ett par veckor sedan insåg jag på nytt hur djup den ekonomiska klyftan är mellan Europa och Afrika. Det som en sexpersoners finländsk familj använder till mat för två dagar motsvarar en månadslön för en nattvakt i Senegal! Vi lever i en delad värld. Men rikedomen mäts inte enbart i pengar. Senegalesernas stora rikedom ligger i en glad social gemenskap som vi har mycket att lära av. Det är inte enbart ekonomin utan också de väpnade konflikterna som splittrar vår värld. Inbördeskrigen skapar misstro och bitterhet mellan folkgrupper i många länder. Men vi behöver inte enbart tänka globalt utan också i vårt eget land kämpar folk med fattigdom och utslagning. Jag har nyss läst Mathias Rosenlunds bok Kopparbergsvägen 20 där han mycket dramatiskt beskriver hur han hela sitt liv tvingats leva med fattigdom och depression närvarande. Och samhällets hjälp har inte räckt till. En delad värld och ett orättvist samhälle också hos oss? Ja, idag är det allt fler som måste dela den verklighet som Mathias beskriver.
Hur kan vi förändra vårt samhälle och vår värld? Kyrkan har i alla tider försökt ställa sig på de svagas sida, men tyvärr inte alltid lyckats. Men den kristna kyrkan har kommit igen och aldrig förlorat tron på evangeliets kraft att förändra människor och samhällen. Evangeliet har genom historien inspirerat folk till att skapa samhällen som bygger på kärlek, försoning, rättvisa och solidaritet. Evangeliet om Jesu Kristi kär- lek och nåd behöver förkunnas för alla folk, men vi måste också leva ut det i vår egen närmiljö. Se och möt din nästas nöd i ord och handling! Du kan göra det till exempel genom att delta i Insamlingen Gemensamt Ansvar eller gå med i diakonins hjälpteam.
Jag önskar Dig en välsignad fortsättning på det nya året! BENGT LASSUS, Kyrkoherde, vintern 2014
Läs mer

Författarbesök av Mathias Rosenlund

I Petrusbladets annons i Kyrkpressen 5/2014 hade beklagligt nog ett fel smugit sig in. Det är inte boken ”Fångna i Iran” som skall behandlas på Litteraturkvällen ti 4.2 kl. 19, utan istället Mathias Rosenlunds debutverk Kopparbergsvägen 20. Mathias kommer själv att inleda och besvara frågor angående sin debutbok. Så varmt välkommen med på ett intressant författarbesök.
Läs mer

Olika stadier av tro

Om jag hade fått frågan ”Varför tror du?” när jag var sju år, så hade jag nog inte haft något vettigt svar. Den frågan skulle ha känts lika dum som frågan ”Varför äter du?”. Min tro var självklar och naturlig. Jag  trodde för att jag fanns, och för att alla viktiga personer i mitt liv gjorde det. Om någon hade ställt mig frågan ”Varför tror du?” när jag var femton skulle jag haft lite mer att komma med. Jag skulle ha svarat att Jesus är den bästa vän jag har och att jag inte kommer till himlen utan att tro på honom. Jag sa ett ärligt ”ja” till Jesus när jag blev konfirmerad, men så här i efterhand kan man nog påstå att det var en rätt skev bild av Gud jag bejakade. När jag själv ställde mig frågan ”Varför tror du?” i tjugoårsåldern kom jag inte längre undan så lätt. Jag hade så många frågor som jag ville få svar på. Jag ville veta vem Gud verkligen var och vem jag själv var. Jag ville också ta reda på vad som var tillräckligt starkt för att hålla i den tro som jag vuxit in i som barn och tonåring. Jag  läste Bibeln. Jag slukade all andlig litteratur som jag kom över. Jag studerade allmän teologi på universitetet. Jag åkte på konferenser, deltog i bönegrupper, besökte fängelser, hjälpte hemlösa och alkisar på gatan. Jag gick på alla möjliga olika kristna möten. Jag ville ta reda på hur karismatikerna tänkte, hur pingstvännerna, de konservativa, liberalteologerna och anglikanerna tänkte o.s.v. o.s.v. o.s.v… Under den här tiden upplevde jag en väldigt stark kallelse av Gud. Jag blev andedöpt. Jag blev medveten om mina andliga gåvor. Jag blev helad. Jag fick erfara att jag var villkorslöst älskad av honom och att jag hade en uppgift i hans plan. Det kändes oerhört stort, och jag blev helt upp över öronen förälskad i Jesus. Jag sa ett medvetet nej till att följa mina egna ambitioner, och ett helhjärtat ja till att följa den plan Gud har för mig. Idag har jag följt och tjänat Jesus i tio år. Jag njuter allt mer av känslan av att vara villkorslöst älskad och känner en sån frihet över att inte längre behöva vara slav i den här världen, utan ha privilegiet att leva fullt ut i ett andligt rike. Jesus är fortsättningsvis min stora idol och jag har insett att det inte finns någon annan religion, ideologi, rörelse eller något politiskt parti som är mer kapabelt att förvandla världen än Jesus och hans rike. Jag har sett Jesus göra under, bota sjukdomar och förändra människors liv på djupet – och jag längtar efter att se Guds församling uppnå sitt fulla potiential och förändra den här världen! EVA GÄDDA, copywriter
Läs mer