”Vi gillar inte deras sound. Dessutom är gitarrmusik på väg ut.” lär en självsäker direktör på skivbolaget Decca ha sagt, när han tackade nej till skivkontrakt med The Beatles. År 1949 skrev den kända tidsskriften Popular Mechanics att ”Det är helt möjligt att datorer i framtiden inte väger mera än 1,5 ton.” och ännu 1977 ansåg chefen för Digital Equipment Corp att ”Det finns ingen anledning till att någon skulle vilja ha en dator hemma.” Samhället förändras och det är inte lätt att hänga med, inte ens för experter. Hur ska vi som församling kunna göra det?
Vissa saker ändras. Vi lever inte längre på romarrikets tid. Vi skriver inte längre med fjäderpenna på papyrus, vi talar inte grekiska och vi går inte klädda i toga som Paulus gjorde. Den kristna församlingen har alltid tagit till sig nya och effektiva sätt för att kunna förmedla de goda nyheterna. Musikstil, kommunikationssätt, gudstjänst och organisation har ständigt utvecklats.
Men vissa saker ändras aldrig. Jesus är den samme. ”Han är densamme i går och i dag och i evighet.” (Heb 13:8) Bibeln är den samma. ”Gräs torkar bort, blomster vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet.” (Jes 40:8). Sanningen är den samma. ”Han ska hålla sig till lärans pålitliga ord, så att han både kan uppmuntra med sund undervisning och tillrättavisa motståndarna.” (Tit 1:9). Innehållet i tron förändras aldrig. Men vi behöver förändras för att kunna vara den församling Gud vill att vi ska vara för vår tid.
Så hur berättar vi om Jesus och vad han gjort för oss i ett samhälle som ser väldigt annorlunda ut än det gjorde för bara några år sedan? När världsbild, moraluppfattning, synen på tro och kyrka har ändrats radikalt? Någon har sagt: ”Att vara kristen är att leva som Jesus skulle ha gjort om han hade levat ditt liv.” Det är bra sagt. Om Jesus hade haft dina omständigheter, din familj, dina grannar, dina ansvarsuppgifter. Hur skulle han gjort då? Vad skulle Jesus ha gjort om han jobbat på din arbetsplats? Det är inte alltid lätt att svara på men det är rätt fråga att ställa sig.
Gud kallar oss att leva nära honom, nära varandra som församling och att älska våra grannar och vår stad. För att kunna göra det måste vi mötas i ärliga samtal om tron och livet. Jag uppmuntrar dig att bjuda med din granne och din kollega på Alphakursen som börjar i oktober, att öppna ditt hem för en smågrupp i höst, att komma med och dela gemenskapen vid våra gudstjänster och framförallt att be för vår församling och vår stad. Det kristna livet ska levas tillsammans. Du hänger väl med?
Daniel Björk, tf kyrkoherde
September 2015
Så länge jag kan minnas har min tro på Gud funnits där. Jag kan väl säga att jag fått någon slags kristen uppfostran under min barndom. Kanske en av de största orsakerna jag har fått bibehålla min tro har varit på grund av min nyfikenhet och vetgirighet som jag likväl som min tro har haft så lång tid jag kan minnas. Jag minns t.ex hur jag läste religionsböckerna på lågstadiet hemma och visste allt vad som skulle hända före vår lärare hann berätta om dem. Barnens bibel läste jag flera gånger som åttaåring och jag minns hur jag brukade ”undervisa” några av mina kompisar under eftistiden.
Kanske var det på trean i lågstadiet som en gideonit som kom på besök och gav ett gratis litet nya Testamente. Jag blev mäkta förvånad över att få en bok gratis och började ganska snabbt lusläsa den. Först förstod jag inte varför det fanns fyra evangelier och tänkte att det är ju onödigt att det finns samma historia fyra gånger i en bok; fast de hade lite nyansskillnader. I Nya Testamentet fanns det en aftonbön som Luther hade skrivit, den lärde jag mig utantill, samt de tio budorden. Jag minns hur jag citerade från dem när någon av ”tuffisarna” på skolgården gjorde orätt, t.ex när någon svor sade jag ungefär att ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan om mig”, varvid skolkamraterna hånskrattade åt det konstiga språk som jag citerade.
Min barnatro varade ända tills skriftskolan som jag gick 2006, där jag fick undervisning. Jag kom till skriftskolan med den insikten att ”jag vet ju allt om det här med Gud så jag behöver säkert ingen undervisning”, jag hade ju studerat allting själv! Jag hade fel.
Undervisningen gav sin frukt, jag brukade ifrågasätta våra präster och talade mycket med dem. Jag märkte steg för steg att min tro var baserat på en visshet om att ingenting kan ju existera eller ha någon mening om Gud inte finns. Så jag var bergfast på att Gud var där och naturen tyckte jag talade sitt tydliga språk för mig om Hans existens. Men det fanns en sak som fattades, jag hade missat den viktigaste poängen med allt som stod i Nya Testamentet, om det nya förbundet, om det otroliga Gud har gjort, att Han har vandrat här på jorden som Jesus Kristus. Hur kunde jag missa det?
Så jag fick möta Jesus, tillsammans med troende i församlingen. Jag är fortfarande lika vetgirig, och just nu vill jag lära känna honom, och det har jag fått göra steg för steg med de bästa bröderna och systrarna jag har i Kristus och i min församling. Jag får ständigt bli påmind om det otroliga hur Jesus förändrar människor konkret, vittnesbörd om helande, fysiskt och psykiskt. Den levande tron på Jesus är det bästa, tyngsta och mest befriande jag äger som ingen och inget kan ta ifrån mig, därför tror jag.
Torpet finns på Köpingsvägen 48 i Södra Haga och är öppet må-fre kl. 7.30-16.30.
Vi har exklusivt kaffe, smarriga bakverk och en “lekborg” för de minsta i familjen. Varje torsdag (med undantag för 25.6 och juli månad) ordnas dessutom Öppet Hus och diakoni på Torpet, där vi delar ut donerat bröd kl. 10-12 och ger möjlighet till enskilda samtal och bön. Kl. 13 bjuder vi på kaffe, samtal och andakt.
I väntan på Torpets egna hemsida hittar ni mer info på Facebook.
Välkommen!
Jag blev döpt då jag var en månad och då började mitt liv som kristen. I mitt barndomshem bad vi aftonbön och bordsbön, vi bad när någon var ledsen, rädd eller glad. Vi bad för andra och varandra och andras bön för mig har också burit mig.
Tron är på samma gång både lika självklar som att andas och ett mysterium som inte helt och fullt kan förstås eller förklaras. Den är det som definierar och formar mitt liv, hur jag ser på mina medmänniskor, vår miljö, vår värld, på mig själv. Kort sagt: tron på Gud som Fadern, Sonen och den Heliga Anden. Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken, ett namn som skyddar dig nu när du går. Din ensamhet har stränder in mot ljuset. Var inte rädd, i sanden finns det spår.
Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn. Du ser den inte nu, men färdas dit. En dag skall du bekänna högt hans namn, hans kärleks frid som ingenting begär.
Du är på väg. En dag blir natten vit. En dag och stjärnor växer ur hans famn. Var inte rädd, det finns en mörklagd hamn. Du ser den inte nu, men färdas dit.
En orsak till varför jag gillar programmet är nog att det påminner om vad Gud vill göra i våra liv. Gud är i Makeover-branschen. Men Gud nöjer sig inte med att göra om våra hus. Han vill göra något mycket större. Gud vill göra om hela vårt liv. De människor som Jesus mötte fick sina liv förvandlade. Lärjungarna fick ett nytt mål och en ny mening för sina liv. De hade alla haft en uppfattning om hur deras liv skulle se ut i framtiden: Petrus jobbade i familjeföretaget med sin fiskebåt, Matteus som tjänsteman vid skatteförvaltningen, osv. När de mötte Jesus förändrades allt. Jesus gav dem ett nytt sätt att tänka, en ny identitet och ett nytt uppdrag. Jesus upprättade människor som gick hukade genom livet. Han gav en ny chans till dem som ingen räknade med.
Gud vill gripa in också i ditt liv den här våren. Han har en dröm och en längtan för ditt liv som är större än vad du själv vågar tro. Jesus vill ge dig en ny identitet och ett nytt sätt att tänka. Tillsammans i församlingen får vi vara med och ge människor en ny start, ett nytt hopp och ett nytt liv.
Jag vill gärna börja min tid som kyrkoherde i Petrus med samma ord som Bengt Lassus slutade med. I den sista ledaren i Petrusbladet som Bengt skrev som kyrkoherde, säger han: ”Evangeliet är en kraft till frälsning, till ett nytt och förändrat liv. Till ett liv med mening och mål – till ett evigt liv!” Amen. Min uppmaning till dig blir att lyssna till Gud den här våren. Han gör något nytt just nu. Vad vill han att göra i ditt liv?
Helsingfors, April 2015