Jag kommer ihåg en nyårsmottagning i Malms kyrka för cirka 20 år sedan i dåvarande Markus församling – Vad innebär kyrklig demokrati, frågade dåvarande lagfarne assessor Gunnar Träskman. Som en del av oss minns var han på sin tid den främste juristen i vår kyrka, ja kanske den kunnigaste jurist som vår kyrka någonsin har haft.
I sitt tal gjorde han ett tankeexperiment och frågade: Om kyrkomötet är det högsta beslutande och lagstiftande organet för Finlands evangelisk-lutherska kyrka så kan man i princip tänka sig att någon kunde ta upp frågan om Guds tio bud äger giltighet i vår tid. Diskussionen kunde till exempel gälla det tredje budet Tänk på vilodagen så att du helgar den. Behandlingen kunde leda till omröstning och i värsta fall, fortsatte assessor Träskman, att man med kvalificerad röstmajoritet förklarar budet som föråldrat. Det skulle inte gälla mer!
Det här skulle skapa en absurd situation i Finlands kyrka, menade assessor Träskman, att man på demokratisk väg skulle sätta sig över Guds klara bud.
Utifrån sitt breda kunnande om kyrkolagen, den lutherska bekännelsen och kyrkans tradition kom han till följande slutsats: ett demokratiskt valt kyrkligt organ har inte mandat i frågor som gäller grundsanningarna i den kristna tron. I sådana frågor bör biskopen vara den som värnar om den apostoliska bekännelsen och den lärotradition som kyrkan haft och värnat om sen fornkyrkans dagar.
Gunnar Träskmans fråga och resonemang är rykande aktuella i dagens kyrkliga debatt med bland annat massutskrivningarna och de kyrkliga valen som står för dörren. Om ett par veckor röstar vi in våra representanter som skall besluta i de ekonomiska frågor som skapar de yttre förutsättningarna för församlingens verksamhet. Hit hör också frågor om verksamhetsinriktning och val av de anställda som leder den operativa verksamheten.
Min förhoppning är att det som förenar de kandidater som blir invalda är en stark längtan att föra Guds rike framåt, så att fler människor kommer till en levande tro på Jesus Kristus. Jag hoppas också att de i sina beslut vill bygga på Bibelns och den apostoliska bekännelsens grund. När de grundläggande sanningarna i den kristna tron är gemensamma har de nyvalda medlem- marna i rådet och fullmäktige
en god plattform för ett fruktbärande och framgångsrikt arbete under de kommande fyra åren.
Låt oss be om ett aktivt val och att Guds vilja får ske!
BENGT LASSUS, kyrkoherde, vintern 2010