Alltsedan barnaår har jag trott på Gud. Jag har aldrig gått i någon söndagsskola, men jag hade en farmor i Munsala, som var djupt troende. Från henne fick jag säkert en del av min kristna bakgrund. Med mina föräldrar brukade jag varje sommar delta i midsommargudstjänsten i Munsala kyrka, men annars var våra kyrkobesök rätt sparsamma.
Som ung student deltog jag sommaren 1962 i ett kristligt studentmöte i Nykarleby folkhögskola, och där kom jag i kontakt med många troende ungdomar. Under min studietid höll jag min kristna tro ganska mycket för mig själv. Det var sällan jag hade tillfälle att diskutera religion med andra. För mig var det kristna kärleksbudet viktigast. Jag trodde på Jesus som Guds son, men vad frälsningen verkligen betydde var inte helt klart för mig.
För mig och min hustru var det helt naturligt att barnen skulle döpas i kyrkan och delta i kyrkans klubbverksamhet. Men vi var ganska sällan i kyrkan. På 1990-talet började min hustru delta i Halvar Sandells bibelstudier, och lockade mig att komma med. Därefter började vi också aktivt delta i gudstjänsterna. År 1998 deltog vi i Lukas församlings alfa- kurs, vilket fördjupade min förståelse av den kristna religionen. Nu gick det upp för mig vad det betyder att Jesus Kristus är vår frälsare. Han utgav sig själv för våra synder, till frälsning för var och en som tror.
Hur kan man förena kristen tro med naturvetenskap? Som fysiker studerar jag naturen. Många naturvetenskapsmän tror att det inte finns något utanför naturen som vi studerar. Som kristna får vi tro på övernaturliga ting som vi inte kan se. Men också i naturvetenskapen finns mycket vi inte kan se. Ingen har någonsin sett en kvark och ändå tror vi på dem. Tron är därför viktig också i vetenskapen.
Hur trovärdig är då Bibeln? Enligt de vanligaste kosmologiska teorierna har universum uppstått genom en explosion ur intet (”Big Bang”). Flera kosmologer har dock påpekat att det finns andra möjliga scenarier. Big-Bang-teorin stöds dock av den kosmiska bakgrundsstrålningen, som man känner till ganska väl. Bibelns ”skapelse-dagar” får man nog tolka som långa perioder, jämför t.ex. ”Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går” (Ps. 90:4). Skapelse och evolution synes inte vara förenliga, men kanske evolutionen är ett av Guds hjälpmedel vid det fortsatta skapande, creatio continua, som den engelska fysikern och teologen John Polkinghorne har föreställt sig. Detta är en fascinerande tanke.
TOM SUNDIUS